Så har sista hoppet lämnat mig. Tack för mig!

God Jul!

Vaknade 5. Surfa en del. Åkte och handla mat + slängde tidningar, fixa lite.

Fikade med min kära granne L, skönt och härligt även om jag hade velat vara gladare. Fikat avbröts av att jag behövde ringa till ortopeden för min dotters räkning och jag hade ringt till fel ställe så jag var tvungen att söka rätt på rätt ställe innan de stängde för dagen. Hade gärna stannat lite längre tid med fikat då jag är i desperat behov av sällskap, just nu. 

Doris fick vara ute. 

Tog in Nokky ifrån frysen. Det är ett år av saknad idag. Tårarna trillar och trillar ifrån mina ögon. Saknar honom så! När man klappar honom så kommer alla minnen tillbaka. Speciellt när man klappar mellan ögonen på nosen och runt munnen. Lilla vän, jag saknar dig så! 







Tog lite trädgårdsbilder också när kameran var framme. Lägger dem i ett separat blogginlägg. Dvs. nästa. 

Snabb promenad, prata med granne om det dåliga vattentrycket, spola av en blomma, laga mat, sonen förkyld och la sig på en gång när han kom hem ifrån skola och jobb, försökte nå B per telefon, surfa lite och promenad igen på kvällen.

Ringt och avbokat Barnens bokklubb till dottern. Skall vara vilande ett halvår fram till 2011-08-28. Så att hon skall komma ikapp med skolan.

Tog en promenad. Skönt!

Tog fram Nokky ifrån frysen och myste lite med honom. Han är så saknad att det gör ont i en. 

Tvätta och tog tag i lite jobbiga telefonsamtal.

Förkräkningskassan. Inga besked som vanlig och som vanligt massor av förnedrande frågor till mig men inga svar till mig. De är också smarta att de väljer att samtala över telefon så man ej har några bevis för att de behandlar en illa. Kanske dags att jag använder mig av inspelningsfunktionen på min mobil. Bra tanke. Skall komma på det nästa gång. HATAR DENNA SITUATION OCH ÖNSKAR HJÄLP MED DETTA!!! Vart är hjälpen när man behöver den som bäst?

                                                            

Middag och hämtat posten för en grannes räkning då de är på sportlovsresa. 
Doris fick sig lite släng med mys också under kvällens lopp.

Jag saknar min älskling, Nokky.



















                                                                

En lång dag i sorgens tecken.

Barnen är i skolan och det känns så ensamt och tomt. Har svårt för att njuta av Doris och Alice. Nokky tar allt min energi och upptar mina tankar till 100 procent. Det är riktigt, riktigt jobbigt.

Tog in honom till och med ifrån frysen för att klappa och njuta av hans lena päls. Det finns ingen lenare päls. Det är så härligt att klappa honom ovanför nosen och under munnen.

Tog en promenad och satt också i garaget en stund och sörjde. 

Handlade lite, när jag väl hade kommit ut ur garaget. Min fjärrkontroll till garaget behövde ett nytt batteri. Gick ej att öppna dörrarna.

Lagade mat. Hjälpte sonen med bokföringsuppgifter. Lite konstigt kändes det. Det var ju så länge sedan jag gjorde det där. Samtidigt lite kul också. 

 

Sorgen uppfyller hela mig, tyvärr.

Nokky ligger i frysen i väntan på att kistan skall snickras klar av min systers man. Han ligger fint på sin bädd och har ett tidningsframsida + täcke på sig. Har börjat fundera på vad jag mer skall stoppa i kistan. Bland annat kommer jag att tänka på blåklocka (som fortfarande växer i rabatten).  Kanske skall jag lägga ner lite svart/vita bilder på honom samt kanske en kopia av stamtavlan. Hoppas jag kommer ihåg det till begravningen av honom.

Tänder ljus för honom och vill så gärna känna hans livfulla kropp intill mig. Så mjuk och god!
Han var mitt stora stöd när jag vill ha sällskap och när jag har ont. Han fattas mig!

Skjutsade dottern ner till kyrkan för de skulle på kick-off läger i Gransnäs. Kul för henne. Sonen är som tidigare nämnts på Oktobercup 2010 i Karlstad. Känns lite ensam också eftersom man är van vid att det skall skjutsas hit och dit eller så skall man låna ut sin bil eller så.

Alice och Doris fick komma ut på eftermiddagen efter att jag tagit en skön promenad i det fina men kalla vädret. De såg ut att njuta men jag har fortfarande lite svårt att gulla med dem. Jag kommer på mig själv med att hela tiden leta efter 3 stycken kaniner. Hmmm.

Idag damsög jag huset och av någon anledningen så glömde jag att damsuga mattan i vardagsrummet. Kanske var det "det undermedvetna" som ville förtränga att jag ej ville damsuga där. För när jag senare kom på att jag glömt mattan så tog jag fram damsugaren igen för att så att säga slutföra jobbet och bröt fullständigt ihop av gråt då jag såg gulliga Nokky framför mig sittandes på sin vanliga plats under bordet. Jobbigt och ledsamt!
Min lilla "vakthund" är borta, tyvärr.

Blev en tv-kväll sedan.

Puhhh, det här var inte roligt alls. Jag är så förtvivlad och ledsen.

Känner mig ensam och saknar Nokky så mycket att det gör fysiskt ont.

I helgen är barnen heller inte hemma så det blir lång tid utan något annat på programmet som gör att man blir lite distraherad.

Tårarna trillar ner för min kind flera gånger per dag och det är riktigt, riktigt jobbigt.

Jag har sorg och känner en oerhörd saknad efter en otroligt härlig personlighet. Bästa kaninen någonsin!

God natt min vän
och sov så gott
Jag älskar dig
min lilla vän.

Godnatt Nokky!
Vi syns imorgon!

All kärlek till Dig!

Idag finns det eventuellt hopp om att kaninerna kan få vara ute. Skall vara molningt väder och eventuellt skall vi slippa regnet. Det skulle vara skönt för dem.

Skulle vara lite skönt med lite soligare och varmare väder, faktiskt.

                                                             

Några dagar med huvudvärk som inte går över. Jätte jobbigt men har varit till och från på benen ändå.
Ibland hjälper Ipren men ibland inte.

Har pyntat lite med lite blommor i hemmet. Gör en alltid glad med lite blomsterfägring. Har försökt komma på något fint till att sätta framför ytterdörren i krukor men det verkar som om min inspiration inte kommer till mig eller så finns det bara gula blommor och jag är inte inne i en gul period just nu (om jag någonsin är i en gul period är ju inte så förtjust i gult direkt).

Myser en hel del med de nya kaninerna. De gillar att hoppa runt benen på våra stolar i allrummet.
De bråkar en hel del också. Tror att det beror på att de är ovana vid deras nya burar och vill sätta sig i respekt hos varandra igen. Nokky gillar sina nya kompisar jätte mycket men önskade nog att han fick träffa dem lite mer på nära håll.

Vi har kommit till ett nytt hem. VÄLKOMNA till oss!





Och Nokky är förvirrad och väldigt, väldigt nyfiken. Vem skulle inte vara det som levt så länge alldeles ensam och helt plötslligt får inte bara en dam på halsen utan två.

Min skötare är sjuk så det finns ett stort behov att ta hand om henne.
Just nu så är jag så trött att jag bara försöker hålla henne sällskap i sängen.

Tror att hon behöver det...

Trevlig helg!

Nokky

Nu har jag beställt lite kläder till mig själv. Äntligen tog jag mig tid till det. Jag har ju en förmåga att flytta på allt som rör mig själv till en annan dag eftersom alla andras behov går före mina.
 
Hoppas att jag får dem snart även om man inte kan använda dem ännu eftersom det absolut inte är vår ännu. Långt därifrån.

Har fixat med en hel del som behövs. Tvätt, telefonsamtal och annat pyssel.  Bokat läkartid till dottern också.

Har även blingat lite på en av mina t-shirts. Samt lagat ett annat som det fattades 2 glittrande stenar på.
Känns skönt när det börjar betas av ganska mycket nu på att-göra-listan.

Tog även chansen att klippa Nokkys klor. Han är alltid så duktig, precis som om han känner att han bör sitta stilla. Min älskade gosiga Nokky!!!

Nu mår dottern äntligen bättre även om hon har lite ont i nacken och ryggen fortfarande.
Hon har gjort klart sin inlämningsuppgift i svenskan så det känns nog riktigt bra för henne.
Nästa vecka har hon 3 nationella prov. Varför skall alla proven komma samma vecka kan man fråga sig?

Väldigt vacker och fin dag igår. Skön promenad också!

Nokky har varit lite risig i magen. Det kan lätt bli så när han inte får hö ordentligt. Fy på Dig, dotter!
Förhoppningsvis har det gått över nu.

Nu vill jag testa om det fungerar att skriva ifrån mobilen...