Det har snöat mer under natten.

 

Vaknade med smärtor i armen och handen. Gjorde mig i ordning för att åka till byn för ett läkarbesök. Är dåligt plogat så man smyger sig fram på vägarna.

 

Träffar läkaren och en läkarkandidat. Läkaren gör en hel del olika undersökningar. Så ont så. Tårarna kommer fram av smärta. Inte kul alls men jag förstår ju att han behöver göra dessa undersökningar. Tycker att jag har bra styrka i händerna när han ber mig krama hans händer, en i taget. Kollar även mina reflexer och jag har ingen reflex i handen men i armbogen. Konstigt! Kanske förklarar att jag ibland tappar känseln i handen. Läkaren blir konfunderad och vet inte riktigt vad han skall ge mig i diagnos. Hmmm. Funderar lite på om det kan ha med min skada i nacken att göra men det har jag själv svårt att tro på. Sen kommer han fram till att det förmodligen har med nerver som kommit i kläm. Har svårt att tro det också då smärtorna är så kraftiga. Men jag är ju inte läkare.

 

Han skriver ut medicin och bestämmer sig för att ringa mig om ca. 1 månad. Går till apoteket och skall hämta ut medicinen men då har de inte skrivit ut Arcoxia utan Naproxen. Hmmm. Går tillbaka till ortopedmottagningen och ber om nytt recept. Läkaren är då på lunch så de ber mig vänta i ca. 45 minuter. Inte kul alls när man har så här ont efter undersökningarna.

 

Fikar och tar en ostsmörgås medan jag väntar på besked per telefon. Beskedet kommer och jag går återigen in på apoteket.

Tänker att jag borde tvätta bilen och fylla på luft i däcket (vänster fram). Borde tvättat bilen för länge sedan men det har inte varit väder för det. Passar på nu när det är så mycket vit snö överallt. I biltvätten tittar jag på medicinen som skrevs ut och blir till min häpnad förvånad över att jag fått brustabletter. Grrrr!

Jag fixar inte brustabletter. Får kräkningar av det. Ringer apoteket och de informerar mig om att de inte kan byta medicinen så länge man har gått ut ifrån apoteket. Ringer då mottagningen men telefontiden är slut. Ringer växeln och förklarar situationen och de ringer in till mottagningen som säger att jag måste höra av mig imorgon mellan 8-9 på deras telefontid. Bra service? Nej!!! Blir helt förtvivlad då jag har så ont och behöver äta medicin som jag inte kan köra bil på så jag vill absolut inte åka in till byn igen imorgon för att hämta ny medicin som inte är brustabletter. Bestämmer mig för att åka tillbaka till sjukhuset och fysiskt gå in på mottagningen och säga mitt ärende direkt till sjuksköterskan.

I sista stund när jag kommit in till sjukhuset bestämmer jag mig för att gå in på apoteket och testa om jag kan byta. Sagt och gjort. Allt gick som smort, jag fick byta den mot tabletter och billigare blev det också. Personen som var snäll och hjälpte mig med detta tyckte inte att jag skulle köra bil när hon såg hur dålig jag var men jag hade ju inget val än att åka hem.

 

Skottade entrën när jag kom hem. Mer orkade jag inte. Gjorde sen lunch och satte mig framför TV:n. Helt slut och väldigt, väldigt ont. Känns som om en långtradare kört över mig.

 

Ringde mamma och HW för att berätta om läkarbesöket då de har oroat sig.

På kvällen blev det lite bloggande och dagboksskrivande. Knappt att jag klarade av det men det gick också mycket långsamt eftersom jag bara har en arm. Fingervalsen.