Astrid Lindgrens sjukhus akuten igen.
Ringer och sjukanmäler dottern då hon är väldigt, väldigt dålig. Det blir hela dagen som jag går och kollar henne hela tiden. Känner oro men vet att de skall ringa ifrån sjukhuset vid lunchtid så jag avvaktar.
Under tiden försöker jag göra vanliga saker mellan mitt spring fram och tillbaka till hennes säng. Bland annat så skördar jag vitlöken. Blev en bra och fin skörd. Har ju försökt att odla vitlök i korg förut men det har inte gått så bra så denna gång när de har suttit i rabatten så har det fungerat. Kul!
Lunchen passeras och ingen ringer ifrån sjukhuset. Väntar och väntar men när klockan börjar närma sig halv 3 så kan jag inte vänta längre. Dottern sover fortfarande och har sovit typ sedan vi kom hem igår.
Ringer sjukhuset och läkaren som skulle ringt mig har gått för dagen. Typiskt! Ber då om att få prata med överläkaren och får det. Beskriver hur hon mår och rådet jag får är att åka in på akuten direkt. Puh! Vem vill sitta på akuten en fredag kväll
Överläkaren säger dock att det inte är så många på akuten och att hon skall skriva en journalanteckning så att de på akuten genast vet vad de skall göra med henne. Hon behöver penicillin via dropp och även vanligt dropp då hon inte ätit på länge utan bara sovit. Tackar henne för rådet och börjar packa för att åka in till sjukhuset.
Sonen skjutsar in oss. Bra då slipper jag tänka på en bil som skall stå parkerad. Vi kom in vid 15-tiden och var där till vi hamnade på Q83 igen kl. 21.30. Dottern har ont i huvudet och är ljud och ljusskygg igen. Mår riktigt, riktigt dålig. När jag förklarar för läkaren (ganska ung tjej) att det finns en journalanteckning om vad hon skall göra så svarar hon mig att hon vill bilda sig en egen uppfattning om vad som skall göras och inte vill läsa anteckningar alls. Skit också! Detta innebär att vi kommer att få sitta här i evigheter. Det är mycket folk på akuten och läkaren håller till sist med mig om att det inte direkt är någon bra vård. Vid ett tillfälle när dottern har så ont att hon kvider och vrider sig i sängen och jag blir rejält orolig så går jag ut på akutavdelningen och där står 8 sköterskor, vårdare och läkare och provar Foppatofflor. Bra prioritering va?
Läkaren vill ta ett ryggprov, sk. LP. Jag ber henne att ta fram en erfaren läkare att göra det då min dotter redan har ryggproblem efter tacklingarna i hockeyn men hon säger att hon kan. Kan hon
Så dottern får alltså stickas 2 gånger. Kul i jul! Det gör superont och hon kan sedan inte gå alls på grund av detta. Hon kommer senare att ha sådana problem att hon fortfarande har ont efter detta och skall magnetröntgas pga. detta. Varför lyssnar inte läkarna på en mammas vädjan?
Innan vi kom upp på avdelning Q83 så gjordes också en hjärnröntgen då de undrar om eventuellt har några varklumpar i hjärnan pga. bakterien. De vill även scanna halsen också men de har satt i en för liten nål så det går inte att spruta in så mycket kontrastvätska som krävs för detta så de får göra ett ultraljud på hennes hals imorgon istället. Som tur var så visar det ingenting i hjärnan. Skönt!
Tiden går långsamt när man ligger och väntar på vård. Kan heller inte titta på fotbollsmatchen som är denna kväll då hon är ljud och ljuskänslig och vill ha knäpptyst runt omkring henne.



När vi väl kommer upp till rummet så tar det ytterligare 2 timmar innan droppen med penicllin och vanligt dropp tillsätts. Många timmar passerade och vi är helt slut så vi försöker gå och lägga oss. Sover väldigt, väldigt dåligt då jag känner att jag behöver vaka över henne.
Under tiden försöker jag göra vanliga saker mellan mitt spring fram och tillbaka till hennes säng. Bland annat så skördar jag vitlöken. Blev en bra och fin skörd. Har ju försökt att odla vitlök i korg förut men det har inte gått så bra så denna gång när de har suttit i rabatten så har det fungerat. Kul!

Lunchen passeras och ingen ringer ifrån sjukhuset. Väntar och väntar men när klockan börjar närma sig halv 3 så kan jag inte vänta längre. Dottern sover fortfarande och har sovit typ sedan vi kom hem igår.
Ringer sjukhuset och läkaren som skulle ringt mig har gått för dagen. Typiskt! Ber då om att få prata med överläkaren och får det. Beskriver hur hon mår och rådet jag får är att åka in på akuten direkt. Puh! Vem vill sitta på akuten en fredag kväll

Sonen skjutsar in oss. Bra då slipper jag tänka på en bil som skall stå parkerad. Vi kom in vid 15-tiden och var där till vi hamnade på Q83 igen kl. 21.30. Dottern har ont i huvudet och är ljud och ljusskygg igen. Mår riktigt, riktigt dålig. När jag förklarar för läkaren (ganska ung tjej) att det finns en journalanteckning om vad hon skall göra så svarar hon mig att hon vill bilda sig en egen uppfattning om vad som skall göras och inte vill läsa anteckningar alls. Skit också! Detta innebär att vi kommer att få sitta här i evigheter. Det är mycket folk på akuten och läkaren håller till sist med mig om att det inte direkt är någon bra vård. Vid ett tillfälle när dottern har så ont att hon kvider och vrider sig i sängen och jag blir rejält orolig så går jag ut på akutavdelningen och där står 8 sköterskor, vårdare och läkare och provar Foppatofflor. Bra prioritering va?
Läkaren vill ta ett ryggprov, sk. LP. Jag ber henne att ta fram en erfaren läkare att göra det då min dotter redan har ryggproblem efter tacklingarna i hockeyn men hon säger att hon kan. Kan hon


Innan vi kom upp på avdelning Q83 så gjordes också en hjärnröntgen då de undrar om eventuellt har några varklumpar i hjärnan pga. bakterien. De vill även scanna halsen också men de har satt i en för liten nål så det går inte att spruta in så mycket kontrastvätska som krävs för detta så de får göra ett ultraljud på hennes hals imorgon istället. Som tur var så visar det ingenting i hjärnan. Skönt!
Tiden går långsamt när man ligger och väntar på vård. Kan heller inte titta på fotbollsmatchen som är denna kväll då hon är ljud och ljuskänslig och vill ha knäpptyst runt omkring henne.



När vi väl kommer upp till rummet så tar det ytterligare 2 timmar innan droppen med penicllin och vanligt dropp tillsätts. Många timmar passerade och vi är helt slut så vi försöker gå och lägga oss. Sover väldigt, väldigt dåligt då jag känner att jag behöver vaka över henne.
Kommentarer
Trackback