Illamåendet fortsätter och kraften är i stort sett noll.

Dottern rider (hon tog med kaffe och egen gjord rulltårta dit), jag gör äggmuffins, vattnar blommor, tvättar.

Sen gör jag något som jag inte haft inspiration eller ork till sår lite fröer.
Åhhh, vad kul det var och det kändes lite konstigt att ta fram allt för sådd. Önskade att jag hade börjat för länge sedan men oerhört glad att jag gjorde det nu.

Det blev favorit tomaten "Tiny Tim" och basilka, gul paprika, gyllene bär, vit fjädervinda, blomma för dagen i olika färger. Blev lite sugen att så lite mer men måste lugna mig och gå igenom alla fröer för att se vilka som jag verkligen vill så. Satte i lite Provadopinnar också. 

Solade lite på balkongen och lyssnade på vinterprogram. Skönt!

Sen var tanken att titta på elitseriehockeymatcherna men ett strömavbrott kom ivägen. Allt slocknade! 
Sonen och jag skrattade gott åt att jag inte ville kasta en gammal kastrull (häromdagen) ifall att man ville använda den vid strömavbrott och koka vatten i öppna spisen någon gång. Han hånade mig och sa: - Ja, visst som om det skulle hända någon gång. Nu vart han rädd att jag skulle få användning för min kastrull. 
Men strömavbrottet varade bara i ca 1 timme och mitt livsdryck (kaffe) fanns att tillgå så det vart aldrig någon direkt nöd eller behov av att elda med min kaserade kastrull så att man fick varmt vatten. 

Till saken hör nog också att kastrullen är en gammal kastrull ifrån min barndom och det känns jobbigt att slänga den. Men det är det ingen som vet och om sanningen skall fram ännu mer så har jag ju svårt att slänga saker över huvud taget. 

Eftersom jag missade större delen av matcherna så tappade jag sugen på att se någon match alls. Blev till att skjutsa sonen till en kompis som hade födelsedagskalas istället. 

Middag och letade säkring till köksdimmern och diverse lampor. 

TV-kväll med lite mys tillsammans med rädda Doris.