En hel del samtal blev gjorda idag. Dels för att beställa tid till att klippa kaninernas tänder och dels för att få ny medicin. Hoppas, hoppas att de nu skall bli riktigt friska nu när Nokky får rätt dos.

Passade på att tvätta ett fönster i vardagsrummet då jag hade alla blommor och fönster plus fönsterfoder full med svarta löss. Usch, så äckligt. Blev till att duscha av blommorna riktigt ordentligt också.

Betalade en del räkningar och tog fram en del räkningar. Kontaktade en person för att meddela att vi ej hade fått vår sedvanliga äggleverans som vi får varje månad. Det skulle fixa sig med en ny leverans redan till kvällen. Skönt för familjen kan ju ej leva utan ägg.

Tog kontakt med en hel del företag gällande reklamation på batteri som jag köpt till telefonen som var rent ut sagt ett riktigt måndagsexemplar. Försökte köpa min parfym utan att de hade den på lager. Hmmm. Börjar bli svårt att få tag i den faktiskt. Försökte beställa mina bars som jag äter när jag har chockladsug eller när jag vill ersätta ett mål mat och är på något svårttillgängligt ställe där det bara finns sockerprodukter eller kolhydrater. Men de hade bara 11 i lager och jag ville ha fler. Hoppas de svarar på mitt email senare.

En hel del skjutsningar till olika träningar blev det på kvällen också. Usch, vad mörk det har blivit ute. Riktigt kallt också med denna vind. 8 grader men det blåser kallt.  

Men min dator lyste med sin frånvaro tyvärr. Jag hoppas dock att jag får den tills imorgon.

I 2 dagar har jag legat nerbäddad med världens huvudvärk. Inte kul alls.

Hoppas verkligen att det skall ge sig snart för det här är inte roligt alls.

Snart kommer reserapporten ifrån Nice också.

2010-08-09.

Vaknade 08.00 och åt frukost.



Pratade med chefen igen om håret och den här gången blev vi hörda och fick stanna kvar på rummet gratis tills vi blir hämtade av Fritidsresor för att åka till flygplasten klockan 21.
Det tackar vi för!

Badade i poolen och badade på stranden. Det gällde ju liksom att ta till vara på solen så mycket vi kunde innan det är dags för hemfärd. 







Köpte lite presenter till våra nära  och kära. Tog en take-away middag på terassen och passade på att njuta av  Magnum vit glass (för hutlösa 24:-/styck).

Checkade ut och passade på att fotografera lite i omgivningen. Sen badade dottern i poolen igen och gjorde massa konster i vattnet. Sen var det dags för att packa och hemfärd med buss till flygplatsen (ej sightseeing).
Vill ej hem alls.


Härliga personalen. Amanda, Birgitta och Tami. Tack för all hjälp och skratt!






Denna hade gärna dottern kört runt med.




En härlig semester som faktisk kom att föra mig och dottern lite närmare varandra. Som jag uppskattade riktigt mycket och jag hoppas innerligt att det håller i sig. 

2010-08-08.



Denna dag är vi vid poolen mycket, badade jätte mycket och vid frukosten började vi prata med familjen som lånade ut sin Ipodladdare. Jätte trevlig familj som både dottern och jag njuter av. Hade varit mycket, mycket trevligare om vi hade vågat prata och träffat dem tidigare på resan. Men vi är båda glada att vi i alla fall har träffat dem. De kom ifrån Örebro.




Det är lite kyligare i luften, 34 grader. Ja, jag vet att det är mycket men det har varit varmare förut och som Ni vet så trivs jag i riktigt mycket värme. Då vänjer man sig också för övrigt så att det känns kallare när graderna går ner lite.

Fler och fler människor blir gröna i håret (även småbarn som är riktigt blonda, dvs. ej färgade i håret). Det börjar nu bli uppenbart att hotellet har lite problem med poolen. Nu kan de ju ej skylla på att man färgat håret längre.
Fler och fler gäster börjar också dissa poolen till förmån för stranden. Där skulle vi också varit fler gånger om ej dottern varit sjuk under vistelsen.

Den efterlängtade och reserverade middagen intas på Knight Pub. Det är den restaurang som fått flest trevliga och bra recensioner. Det var ju där som vi tidigare under veckan ej fick plats också. 
Nu är ju bordet bokat och vi sätter och ner för att njuta. Maten beställs och vi börjar äta. Min mat är jätte god men dotterns mat är alldeles, alldeles för stark. Så vi beställer in ny mat (samma som min). Pinsamt för jag tycker sådant är jobbigt men bra att vi tar tag i situationen ändå. Går därifrån efter middagen och känner oss mätta och belåtna ändå.




Tillbaka på hotellet så pratade vi med Amanda igen. Hon tipsade om att vi skulle försöka deala med hotellets chef om att vi skulle få ha kvar vårt rum tills avresetiden (utcheckning 12 och hemresa 21) som de i normala fall skulle ha 64 EUR för. Bra tips det tackar vi för. Preparerade dotterns hår igen (utan att lyckas helt) och spelade vänd 8 igen med förlust för mig igen, naturligtvis. Kvällen var snart slut men dottern lyckades övertala mig att busbada igen. Det var jätte härligt.

2010-08-07.

Ställde klockan på 7 för resan som jag fruktat länge (snorkling med katamaran).

Åt frukost och stressade lite med packningen inför resan med vatten och lättare lunch, läs mackor.

Till bussen som hämtade upp oss vid receptionen och körde oss hit och dit (passerade bland annat hotellet King Alkinoos som vi bodde på 1993 - tänk att det fanns kvar och att dotter slapp bli släpad i denna värme för att se) innan vi kom fram till målet i Aya Napa där den nya motorbåten väntade (ej katamaran fast den hade två köl ändå på något vis). Hmmm, här har man legat sömnlös hela natten med oro inför katamaranresan så blir det ingen katamaran. Som sagt 95 procent av det man oroar sig för händer aldrig. Så sant, så sant. Hoppar ombord men har inte släppt rädslan. Dottern pratar hela tiden, bra distrahering men jobbigt också när man är stressad och orolig.

Får simfötter och cyklop och resan startar. Vi får en kort instruktion om vad som gäller på resan och att vi kommer att stanna på 3 ställen och snorkla. När vi passerar hamnen ser vi något i vattnet i horisonten som vi tror är någon större fisk men det visar sig att det är någon som snorklar. Stannar till vid det första stället och dottern hoppar glatt i (vattenvan som hon är). Hon försöker övertala mig men jag ber henne ha tålamod. Hon simmar bort och njuter till fullo att se alla fiskar.




Någorlunda unga instruktören.




Är det en större fisk eller inte? Tur att man har zoom på kameran.

















Frågar en i personalen vilket stop som är det finaste då jag kan tänka mig att trotsa allt för att testa det finaste stället och han informerar mig om att det är det sista stället. Hmmm. Han frågar vad som hindrar mig att snorkla och tror att jag ej är simkunnig vilket är helt felaktigt. Jag förklarar att jag ej gillar att man ej har sand under fötterna (dvs. ej bottnar) och att jag har en känsla för att jag kommer att drunkna den dagen jag lägger näsan i vädret. Bara en känsla men svår att få bort. Han säger till mig att vi kan försöka tillsammans. Jag sätter till mig egen förvåning på mig snorklingsutrustningen och kliver ner längs stegen. Han hoppar i med klocka och shorts och tar min hand. Förklarar en hel del sen dyker vi ner tillsammans. Känns skönt att ha någon brevid sig och det känns också skönt att han håller min hand. Konstigt egentligen att det skall vara så betydelsefullt men jag vet ju att jag känt så förut. Att hålla handen hjälper i alla lägen!

Det går otroligt bra och han kan sedan släppa mig att snorkla på egen hand. När jag snorklar får jag se en kille som tillhörde besättningen som hade dykt utan syrgastub och låg stilla djupt ner i vattnet och bara släppte ut lite, lite luftbubblor och sedan tog sig lite högre upp för att ligga kvar där och släppa ut lite mer luft. Så stilla och vackert att man bara ville nypa sig. Kom också att tänka lite på filmen: "Det stora blå". Nu förstod jag varför hans ögon såg så rödaktiga ut. Såg nästa ut som om han var drogad men detta var den naturliga förklaringen.


Jag tackar min instruktör uppriktigt och tacksamt. Tar sedan kort på honom och mig tillsammans medans den unga (i jämförelse med de andra på båten) instruktören undrar vad han har gjort som får fastna på bild. Ha, ha. Klart att jag vill ha bild på den snälle gamle mannen som hjälpte mig.

Jag snorklar på det andra stoppet men väljer att bada på det sista stoppet då det ej fanns mer fina fiskar där än på det andra stället. Träffar en trevlig tjej på båten som snorklar tillsammans med min dotter. Skönt att hon inte simmar själv när de faktiskt simmar bort till en klippa som är oerhört vacker och ligger lite längre bort ifrån båtens läge. Tar kort på dem och skickar sedan vidare dem till henne per email när vi kommer hem ifrån resan.




















Trötta efter en lång dag vid havet. Sola och bada vid poolen, mer grönt hår, försökte fixa det med hjälp av aspirin med citron i. Arga på hotellet och visade upp det gröna håret igen för chefen och chefens chef utan att få någon förståelse trots allt. Spelade kort. Frågade om en Ipod laddare från Amanda utan att lyckas. Hon informerade också om att personalen som jobbar på restaurangen och hotellet inte skulle ha råd att köpa någon Ipod så någon laddar gick inte att fixa ifrån dem.

Dottern trodde dock att en familj som låg vid poolen möjligtvis hade en laddare så jag tog mod till mig och frågade dem. Lycka! De hade laddare och dottern fick låna den över natten för att ladda sin Ipod. Skönt nu har hon något att lyssna på till flygresan hem. Tack för det!

Gjorde en hårbehandling till och klagade igen till hotellet. Mötte den danska tjejen igen som närmade förklarade hur man skulle göra behandlingen. Oerhört tacksam för hennes hjälp!

På kvällen tog vi middag på hotellet. Det var grillafton. Inte lika gott som tidigare men ätbart. De hade ABBA-kväll på restaurangen vid hotellet. Kul att sjunga med på alla låtar men en av tjejerna hade så svårt med att sätta de otroligt höga tonerna som jag vet att ABBA hade på de senaste plattorna. Trist när det inte riktigt kommer fram live. Tyckte riktigt synd om tjejen, faktiskt.
Nu såg man också att fler gäster hade fått grönt hår av poolen. Nu kunde jag också förstå att det såg riktigt kul ut så jag skrattade också.



Gick och köpte mer aspirin och på vägen hem såg vi en jätte bra imitation av Mikael Jackson på en restaurang/bar som hette Windmill. Hade gärna suttit ner och tittat mer men dottern tyckte inte om detta ställe alls pga. alla onyktra människor. Otroligt synd eftersom han verkligen var sevärd.

När vi kom hem till hotellet hade dottern fått ont i magen så jag satte mig en stund på terassen och skrev lite här.

En lång dag med mycket synintryck framförallt ifrån snorklingen. Jag är verkligen glad att jag trotsade mina rädslor och genomförde utflykten. Den gav mig verkligen en ny dimension och jag njöt till fullo av den!

Idag har vi skrivit på papperna för avslut av gymnasieskolan för dotterns räkning. Hon har kommit in på sitt första handsval. JIPPY! Åhhh, så tacksam för det. Jag håller verkligen tummarna för att hon skall trivas riktigt bra där.
Det är hon värd.

Hon börjar IHL på måndag. Spännande.

Sonen börjar så smått komma in i sina studier på universitetet. Alla är upptagna och så är jag också med allt.

Inte så särskilt kul alls.

Orkar inte riktigt med det här alls. Blir inte bättre av att det hela tiden gör ont i nacken också.